Jag vet att det är generationsfråga, och jag vet att jag kan vara ganska så trångsynt, men när jag hör ordet isolering ser jag framför mig gul Gullfiber som dammar och kliar. Det finns fortfarande kvar men under annat namn, men något jag fram till nu har varit novis på hitintills är cellulosaisolering, men ordet sitter numer. När jag ordnade till vinden tyckte nämligen snickaren att jag skulle använda det. Vilket jag gjorde.
Hur funkar cellulosaisolering, och vad är det?
”Produkterna tillverkas genom mekanisk och pneumatisk fragmentering av tidningar” kan jag läsa mig till, och jag tyder det som att man helt enkelt mal ner pappersprodukter till rätt dimensioner. Detta material kan sedan pumpas in i vindsutrymmen, under snedtak och till och med i väggar. Det är såklart inte bara att fylla vinden med cellulosaisolering, det måste förberedas först med ordentligt och det använde jag snickare till. Det är viktigt att det plastas ordentligt så det inte kommer åt fukt på något vis. När det väl är avklarat kom det en lastbil med två man och pumpade in cellulosaisoleringen på vinden med en lång slang.
Ekonomiskt och energisparande isolering
Det känns bra att veta att det ligger återanvänt material på vinden, och enligt vad jag förstår och har läst så är det väldigt effektivt jämfört med isolering i form av skivor. Den uppenbara fördelen är ju att det kommer åt precis överallt, det blir ingen glipa vid en balk eller bjälke. Och man kan avgöra hur tjockt lager man vill ha, det är bara att spruta in lite mer eller lite mindre, tillsammans med min leverantör hittade vi en tjocklek som var optimal för mitt hus.
Nu kommer vintern med allt snabbare steg och jag är lite nyfiken på om jag kommer att märka någon skillnad i energiåtgång med cellulosaisolering på vinden. Jag hoppas det.